10 tips för kräset och selektivt ätande
Uppmuntran, en positiv atmosfär vid måltider och tid hjälper behövs på resan mor en mångsidigare kost. Om ett barn äter selektivt, går det vanligen inte att snabbt utvidga kosten, men med dessa 10 tips gör ni framsteg med tiden.

Om ett barn äter selektivt och är kräset kan föräldrarna bli oroliga och frustrerade av flera orsaker. Kan barnet växa och utvecklas trots att det känns som om barnet inte äter något? Det känns onödigt att servera nya maträtter när barnet inte ens smakar på maten. Tiden, besväret och pengarna som går åt till matlagning samt matsvinnet det orsakar kan vara förargande. Kosten kan bli ännu ensidigare om endast det kräsna barnets favoriträtter serveras.

 

Ett barn kan vara helt friskt och må bra trots att barnet äter mycket små mängder. Kom ihåg att intresset för nya maträtter varierar också mellan olika åldrar. Småbarn som äter bra kan för en stund förvandlas till selektiva ätare i trotsåldern. Då måste du bara orka vänta och tålmodigt fortsätta servera olika maträtter. Om barnet växer normalt och leker energiskt finns det vanligen ingen orsak att vara orolig. Om tydliga förändringar sker t.ex. i tillväxten är det bra att ta upp saken på rådgivningen eller inom skolhälsovården.

 

  1. Introducera nya smaker och livsmedel tillsammans med gamla favoriter. Tillsätt riven morot till semlor, välj kvarg i stället för yoghurt som ingrediens i favoritsmoothien eller blanda in en ny smak bland bekanta bär. Introducera nya smaker på tallriken en åt gången och i små mängder. Smyg inte in något, utan berätta ärligt vad maten innehåller och vad som finns på tallriken om barnet frågar och uppmuntra barnet att smaka. Kom ihåg att under varje måltid servera något som du säkert vet att ditt barn tycker om.
  2. Uppmuntra barnet att smaka men tvinga inte. Trugande, tvång, skuldbeläggande, hot, utpressning och jämförelse med andra barn förstör helt säkert aptiten. Uppmuntra barnet att smaka. För äldre barn kan du tydligt berätta hur du önskar att barnet ska handla, t.ex. ”Jag önskar att du modigt smakar på allting.” ”Jag önskar att du äter så mycket att du orkar bra på kvällens fotbollsträningar.” Låt ändå barnet själv bestämma hur mycket hen äter och tacka barnet för att hen smakar. Skuldbelägg inte barnet för att hen t.ex. äter bröd trots att huvudrätten denna gång inte blev uppäten om barnet åtminstone smakade på maten.
  3. Se till att barnets måltidsrytm är regelbunden. Håll fast vid regelbundna måltider trots att maten inte smakar under varje måltid. Då lär sig barnet att komma ihåg vissa stunder under dagen då mat serveras. Kontinuerligt småätande mellan de ordentliga måltiderna kan minska aptiten. Ta reda på barnets måltidsrytm också utanför hemmet så att barnet är hungrigt när mat serveras.
  4. Lägg först en liten portion mat på barnets tallrik. Låt barnet själv ta så mycket mat hen vill alltid när det är möjligt. Barnet kan alltid få mera mat, medan en alltför stor portion genast kan släcka en kräsen ätares intresse.
  5. Servera hela familjen samma mat. Maten duger för barnet mera sannolikt om föräldrarna äter samma mat. Du kan dock sätta en mer avskalad version av rätten åt sidan för barnen innan du tillsätter starka kryddor som vuxna tycker om.
  6. Ät tillsammans så ofta som möjligt. Det är viktigt att ätandet kopplas till positiva känslor och situationer. Barnet njuter av gemensam tid med föräldrarna, vilket får måltiderna att kännas som trevliga och efterlängtade stunder. Barnet lär sig också iaktta hur andra beter sig vid matbordet. Om föräldrarna äter broccoli är det mera troligt att också barnet stoppar i sig det.
  7. Kom ihåg att tala positivt om mat. Ge inte barnet uppmärksamhet för att hen inte äter upp. Maten blir inte uppäten i framtiden heller om barnet vet att hen får till stånd en scen vid matbordet med sitt beteende. Det kan kännas frustrerande att barnet inte äter, men kämpa för att hålla tillbaka din oro. Påminn dig själv om att barnets hälsa inte är i fara trots att barnet ibland inte äter upp sina måltider. Ge alltid uppmuntrande respons när barnet har smakat på maten och måltidssituationen gick ens lite bättre än tidigare. Även om maten inte blir uppäten, säg något uppmuntrande såsom ”Tack för att du orkade sitta vid matbordet fint idag.”
  8. Avlägsna störande faktorer. Pipande spel, mobilanvändning och lekar som är på hälft hör inte till matbordet. Berätta för barnet att leken kan fortsätta efter maten. Ett bra sätt att lugna ner måltidssituationen är att ge barnet en stund tid att avsluta sin lek före måltiden. Visa gott exempel som förälder och lugna ner måltidssituationen: svara inte i telefon, använd inte någon apparat och snegla inte på tv:n.
  9. Låt barnet delta i matlagningen. Ge barnet en chans att delta i matlagningen om hen själv vill. Redan små barn kan tvätta potatisar, medan större barn kan tillreda en sallad. Även mera kräsna barn kan få lust att äta grönsaksbitar som de själva skärt upp. Barn märker inte ens att de smakar på nya rätter när de inte tvingas att äta. Ta fasta på dessa stunder och uppmuntra och beröm barnet när hen smakar!
  10. Flexibel inställning till mat. När det gäller mat lönar det sig inte att sätta upp totalförbud för varken barn eller vuxna. Framhåll inte maträtters hälsoeffekter för mycket och dela inte in mat i tillåtna och förbjudna livsmedel. Totalförbud mot t.ex. söta godsaker kan öka barnets intresse för dem. En flexibel inställning betyder ändå inte att barnet alltid skulle få äta det hen vill, men det lönar sig inte att göra ett desto större nummer av godsaker och inte heller använda dem som belöningar. Ibland kan en efterrätt vara höjdpunkten av en trevlig måltid. Frukter som skurits vackert och lagts på tallriken snyggt ger glädje vid varje måltid. Med äldre barn kan du tydligt komma överens om familjens regler om t.ex. godis.

 

En del av tipsen är bearbetade från American Heart Associations webbsidor.