Fråga en barnläkare om barns övervikt
Fotograf: Sari Toropainen
Kuvaaja: 
Fotograf: Sari Toropainen
Föräldrar har ofta många frågor om barns övervikt som de funderar på. Smarta familjen intervjuade barnläkare Marketta Dalla Valle och bad henne svara på familjers vanligaste frågor. Om du inte hittar svaret på din fråga nedan, kan du skicka frågan till Marketta via Smarta familjen på e-postadressen: terhi.koivumaki@sydanliitto.fi.

Föräldrars frågor om barns övervikt till barnläkaren

 

Marketta, du forskar i barnfetma men har också behandlat barn med fetma som barn- och ungdomsläkare. Berätta varför det är viktigt att ta tag i ett barns övervikt. Är det inte familjens ensak?

 

Övervikt står i samband med barns och ungdomars tillväxt. I sin mest positiva form är tillväxt ju ett glädjeämne. Barns längd märks ofta ut på dörrkarmar eller tapeter i hemmet. Vikten bedöms med ögonmått och jämförs med grannens barn och kusinerna. Inom hälsovården i Finland – vid rådgivningarna, inom skolhälsovården och överallt där barnets hälsa uppföljs – har vi sedan urminnes tider haft en slags överenskommelse med familjerna att vi får mäta och väga deras barn. Genom att följa upp tillväxten uppföljer vi samtidigt också barnets hälsotillstånd. När barnet växer jämnt och enligt finländska tillväxtkurvor, mår barnet redan bra på många sätt. Om barnet inte växer som förväntat, är det skäl att fundera på vad det betyder; om det finns skäl att vara orolig, om saken bör utredas närmare. Om vi känner till den bakomliggande orsaken kan vi hjälpa barnet att åter växa på ett hälsosamt sätt enligt sina egna förutsättningar. Detta gäller både längdtillväxten och vikten. Tillväxtkurvorna hjälper oss åskådliggöra alltför stor viktökning, alltså fetma. Och ju tidigare problemet uppmärksammas, desto lättare och snabbare kan vi få vikten att bli hälsosam igen. När jag som läkare uppmärksammar ett barns viktökning sakligt och välmotiverat gör jag det för barnets hälsa och välbefinnande. Övervikt kan ha följder för barnet som vi som jobbar med hälsovård kan beakta. Jag tycker att en så viktig hälsofråga måste diskuteras med familjen.

 

Hur kan en förälder bäst stödja sitt barns hälsosamma tillväxt?

 

Receptet är enkelt: ge barnet mat, motion, glädje, gränser och kärlek. Problem uppstår när vi föräldrar blir tvungna att precisera detta recept. Hur mycket och hurdan mat, vilka gränser, hur mycket och hurdan motion? Kärlek har inga gränser så länge som det finns tillräckligt med kärlek och därmed omsorg för att barnet ska känna sig tryggt. Förr i tiden reglerande naturen och livet själv våra viktigaste behov. Vi åt när vi var hungriga, och alla var hemma när soppan var färdig. Vi åt bara så mycket att vi blev mätta. Vi promenerade till skolan och våra nöjen var skidåkning och skridskoåkning efter skolan. Nätterna var till för att sova och vila. Livet var på många sätt mera naturligt. Idag har vår välfärd skapat en rad problem som gör också föräldrars uppfostringsuppgift mera komplicerad. För att stödja hälsosam tillväxt och utveckling krävs tillfredsställande av barnets grundläggande behov, närvaro, samvaro, respekt för kroppens naturliga rytm och vardagsrutiner. Vi människor har dock så mycket av det naturliga kvar i oss att vi som föräldrar också kan lita på våra instinkter. Vi ska visa våra barn gott exempel genom att visa vad som är bra, nödvändigt och tillräckligt. Som föräldrar ska vi ta reda på det vi inte vet och lära våra barn våra goda värderingar och det goda vi lärt oss.

 

Om barnet redan har övervikt, hur åtgärdas det inom hälsovården? Vad händer där? Hur får familjen en remiss till specialiserad sjukvård?

 

Inom hälsovården behandlas ett barns övervikt i samarbete med familjen. Ibland märks viktökningen hemma, men oftast inom hälsovården, och då är det första steget att kontakta föräldrarna. Utvecklingen av övervikt måste åskådliggöras och det är viktigt att vara av samma åsikt om saken. Sedan kartläggs orsaken till viktökningen, barnets hälsotillstånd och de skadliga effekterna av viktökningen nu och i framtiden. Trygg behandling av övervikt baserar sig på förändring av levnadsvanorna, så det är mycket viktigt att tillsammans med familjen gå igenom de områden där förändringar krävs för att få viktutvecklingen under kontroll. Samtidigt är det viktigt att beakta de styrkor som just i den familjen kan användas som stöd för viktkontrollen. För att viktkontrollen ska bli framgångsrik måste den ses som viktig för hälsan. Anvisningarna för förändring av levnadsvanor baserar sig på forskning om goda kost- och motionsvanor, begränsad skärmtid och tillräcklig vila. Det är viktigt att förändringarna är systematiska och målinriktade. Förändringar förverkligas och resultat uppnås med små steg; det kan ske flera bakslag innan familjen lyckas genomföra förändringen på lång sikt. Den egna hälsovårdaren är en bra samarbetspart för familjen och barnet i dessa frågor. Hälsovårdaren ger förutom anvisningar också bra tips och länkar med ytterligare tillförlitlig information. Många hälsovårdare använder Smarta familjen som verktyg. Jag önskar att alla familjer skulle få möjlighet att besöka en dietist. En fysioterapeut, familjeterapeut eller psykolog kan också vara till ypperlig hjälp för vissa. Hur barnet eller ungdomen deltar i allt detta beror på åldern och utvecklingsstadiet. Det är viktigt att situationen uppmärksammas och att övervikten behandlas i en positiv atmosfär som vilken sjukdom som helst.

 

Här i Finland har vi en tydlig behandlingspraxis för övervikt hos barn som baserar sig på en God medicinsk praxis-rekommendation och lokala vårdkedjor. Kanske man inte ”lyckas” få vård inom den specialiserade sjukvården utan ”hamnar” där. Övervikt och fetma är ett område som primärvården som arbetar närmast familjer och barn har god erfarenhet av och kunskap om. Övervikt behandlas nämligen oftast inom primärvården. Inom den specialiserade sjukvården behandlas endast mycket svår fetma och fetma som redan lett till signifikanta ämnesomsättningsförändringar eller fall där någon annan bakomliggande sjukdom misstänks. Som barn- och ungdomsläkare på ett sjukhus önskar jag att allt färre barn och ungdomar med fetma ska behandlas inom den specialiserade sjukvården i framtiden.
 

Hur ofta konstateras någon bakomliggande sjukdom som orsak till fetma?

 

Bakomliggande sjukdomar som orsak till fetma konstateras mycket sällan med tanke på hur vanligt övervikt är. Om viktökningen förknippas med fördröjd längdtillväxt eller utvecklings- eller hälsostörningar, kan orsaken till fetman vara något annat än den vanligaste orsaken, obalans i förhållandet mellan intaget och förbrukningen av energi.
 

Om en förälder upplever det svårt att begränsa t.ex. skärmtiden eller ätandet, vilket råd skulle du ge?

 

Som förälder och barnläkare tänker jag själv att man kan älska utan gränser men inte uppfostra utan gränser. Att sätta gränser är inte förälderns eller den vuxnas diktatur utan omsorg om barnet. En förälder ska vara strikt på ett bra sätt och hålla fast vid överenskomna regler. Inom familjen kan man dock komma överens om reglerna tillsammans och reglerna kan gälla alla familjemedlemmar. Lättast är det att sätta upp bra regler redan när barnet är mycket litet. Det är ett dåligt alternativ att plötsligt bli en vuxen som håller fast vid regler när barnet är en tonåring med fetma – men inte ens då är det för sent. Det är också alltid viktigt att tänka på hur småätandet och skärmtiden kan ersättas med något meningsfullt, alltså vilka möjligheter begränsningarna ger – utomhusaktiviteter och vänner i verkliga livet.

 

En del föräldrar vill inte att man talar om övervikt när barnet är med. Vad anser du om det?

 

Jag stöter på detta ibland i mitt arbete som barn- och ungdomsläkare, och jag skulle vilja tala om det mera allmänt, inte bara i samband med övervikt eller fetma. Jag förstår att föräldrarna på detta sätt vill skydda sitt barn och kanske också lite sig själv. Men jag anser att tigande skapar spöken, tabun. Och spöken är alltid farliga. Jag upplever att jag är oärlig mot barnet om jag tiger och kringgår problemet. Och dessutom får barnet säkert ändå höra om sin fetma på något annat sätt – varför inte tala om det i en trygg mottagningssituation? En del av min yrkeskunskap är att tala med barn och ungdomar enligt deras ålder och särskilt deras utvecklingsstadium så att jag inte skuldbelägger eller sårar barnet. Jag vet hur jag ska dela upp informationen så att barnet får tid att förstå. Övervikt och fetma väcker väldigt många olika känslor hos både barn och familjer. Vi måste acceptera och gå igenom dessa känslor för att kunna gå vidare med behandlingen av barnets eller ungdomens övervikt.

Frågorna besvarades av Marketta Dalla Valle, specialistläkare i barnsjukdomar, Norra Karelens centralsjukhus, Östra Finlands universitet.

 

Marketta svarar på flera frågor om barns hälsa och sjukdomar i YLE:s program Akuutti (på finska).