Praktiska exempel på hur verktygen används
Ni hälsovårdare har önskat praktiska exempel på användningen av våra verktyg: hur används de med olika typer av familjer och i olika vägledningssituationer? Här följer en samling tips för användningen av kortet, webbsidorna och bildpärmen när ni vägleder barnfamiljer i levnadsvanor.

KORTET

-Familjer som upplever att deras levnadsvanor är i gott skick

Smarta familjen-kortet är avsett som en hälsofrämjande intervention som alltså ska erbjudas till alla familjer. Bland alla experters klienter finns familjer vars levnadsvanor är i gott skick. Med dessa familjer kan stunden som ägnas åt vägledning i levnadsvanor med Smarta familjen-kortet vara ganska kort: familjen har fyllt i kortet, jämfört sina levnadsvanor med rekommendationerna, samtidigt fått information om dem och själv märkt att de gör lämpliga hälsofrämjande val i vardagen. Experten kan på mottagningen berömma detta och uppmuntra familjen att fortsätta på samma sätt. Det är lättare att ge konkret och mer detaljerat beröm med hjälp av kortet.

Exempel:
”Vilket påstående om kost var ni särskilt nöjda med?”

”För oss är de dagliga gemensamma måltiderna jätteviktiga.”

”Så fint att ni äter tillsammans som familj dagligen! Att äta tillsammans är bra för hälsan och välbefinnandet på många sätt. Och det är ett utmärkt tillfälle att prata om vad som hänt under dagen. Fortsätt på samma sätt!” 

 

-Fåordiga familjer

Vår allmänna anvisning är att ni experter inte behöver se det ifyllda Smarta familjen-kortet. Om familjen när du ställer öppna frågor tar upp sådant de är nöjda med och som de vill ha mer information om eller stöd för, räcker det. Alla träffar säkert familjer eller elever som ger fåordiga svar på öppna frågor från kortet. Då kan du fråga om det passar att du tittar på kortet och sedan tar du upp några gröna punkter:

”Fint att ni har grönt på att ni rör på er utomhus dagligen. Vad tycker du om att göra på gården? / Vad gör er familj utomhus?

”Ni ser ut att ha mycket grönt på kostsidan. Vad är ni speciellt nöjda med?”

 

-”Allt är bra med oss”-familjer

En del familjer upplever att frågor som gäller levnadsvanor är något mycket personligt. En del familjer är av en eller annan anledning kanske inte redo eller villiga att diskutera levnadsvanor på mottagningen. Det kan finnas familjer som har fyllt i hela Smarta familjen-kortet grönt och säger att allt är bra med dem. Då är det bra att lämna frågan öppen tills nästa gång: ”Tack för att ni fyllde i kortet. De här är sådana frågor som vi alltid kan diskutera här hos mig och ni kan ringa mig om ni funderar på något.” Men om resultatet av någon hälsorelaterad mätning, såsom vikt eller blodsocker, har förändrats i en ohälsosam riktning, är det vårdpersonalens ansvar att ta upp saken. Då rekommenderar vi att du återgår till Smarta familjen-kortet och ber familjen lyfta upp ett t.ex. kostpåstående de är speciellt nöjda med. ”Vilket påstående här på kostsidan är allra mest grönt i er familj? Vilket påstående på motionssidan är ni mest nöjda med?” På detta sätt synliggör du välfungerande vanor för familjen och förstärker dem och ni kan tillsammans fundera om familjen kunde göra mera av det som är bra. Det är mycket lättare, trevligare och enligt forskning effektivare att öka det som redan är grönt än att byta ut det röda mot grönt. Och ändå gör familjen framsteg.

 

-Familjer som inte vill fylla i kortet

En del klienter har mycket starka åsikter om frågor som gäller levnadsvanor, särskilt kost. Dessa åsikter kan stå i strid med t.ex. dagens kostrekommendationer. Med en del klienter kan du trots detta föra en mycket givande diskussion om frågan. Med andra klienter är det svårt att få till en sådan diskussion och då är det bra att respektera familjens val. Du kan t.ex. ta i bruk meningen:

”Vår uppgift här inom hälsovården är att berätta om rekommendationer och familjers uppgift är att göra val.”

Med varje familj kan du säkert också hitta ett tema som ni tänker lika om. Exempelvis känner de flesta till fördelarna med användning av bär, frukter eller grönsaker. Med familjer som tänker olika om frågor som gäller levnadsvanor kan du koncentrera dig på att diskutera denna typs frågor. Och trots att ni tänker olika om vissa frågor kan du ge föräldrarna positiv respons om att de är intresserade av hälsofrågor.

 

Läs mer om tips för användning av kortet inom skolhälsovården (på finska).

 

BILDPÄRMEN

-Användning med familjer

När det gäller kost och motion berättar en bra bild mer än tusen ord. Du kan använda bildpärmens bilder som hjälpmedel när du diskuterar familjers val i vardagen. Om en familj t.ex. upplever att motion är en utmaning i vardagen kan bilderna ”Jag lyckas motionera, eftersom…” och ”Vår familj motionerar tillsammans” (bilderna 3 och 4) hjälpa dem fundera på vad motion i vardagen kunde betyda för dem. Om familjen däremot funderar på betydelsen av mellanmål i sin vardag, kan bildpärmens mellanmåls- och sockerbitsbilder vara till hjälp vid val av lämpliga mellanmål (bilderna 40–47).

 

-Användning med skolelever

Det kan vara svårt för lågstadieelever att beskriva kost och motion i sin vardag eller så kan svaren på frågorna ibland vara mycket fåordiga. För barn är det ofta lättare att börja berätta om sin vardag genom bilder. I bildpärmen finns många bilder som du kan använda när du diskuterar levnadsvanor med lågstadieelever: t.ex. barnets tallriksmodell (bild 27) kan användas för att diskutera hur barnets mattallrik ser ut i skolan eller hemma. Sockerbitarna i dryckbilderna (bilderna 44 och 48) kan hjälpa skolbarnet uppfatta skillnaden mellan olika drycker. Med hjälp av motionsbilderna (bilderna 10–15) blir det t.ex. lättare för skoleleven att välja mellan två alternativ: Ser mina raster ut så här eller så här? Åker jag bil till skolan eller går/cyklar jag? Bilden av vardagsrytmen (bild 16) kan fungera som ett bra sätt att inleda en diskussion om skolelevens vardag som helhet.

 

-Användning med invandrare

När ni inte har ett gemensamt språk eller om det är svårt att använda språket, hjälper en bra bild. Exempelvis kan familjen på motionsbilderna peka ut motionsformer som är bekanta och angenäma för dem eller så kan du ge dem idéer om hurdan familjens gemensamma motion kunde vara (bild 5). Matbilderna kan användas för att konkretisera hur mycket socker, salt eller fett olika livsmedel innehåller. Det kan också vara till hjälp att presentera Hjärtmärket (bild 23), så att familjen i affären lättare ska kunna hitta produkter som är bättre för hälsan. Under fliken för material hittar du också en sammanfattning av de bilder som upplevts vara till nytta vid hälsorådgivning för invandrare.

 

-Specialdieter

Många hälsovårdare har säkert familjer med olika specialdieter bland sina klienter. När det gäller specialdieter kan det vara skäl att kontrollera att familjen får alla nödvändiga näringsämnen. Exempelvis när det gäller en mjölkfri kost kan du använda kalciumbilden (bild 29) för att tillsammans med familjen fundera från vilka mjölkfria källor de får sitt dagliga kalcium. Dessutom lönar det sig förstås att diskutera användningen av vitaminberikade vegetabiliska mjölkprodukter eller kosttillskott. När det gäller spannmålsfri/glutenfri kost kan fiberbilden (bild 28) hjälpa familjen uppfatta och berätta från vilka andra källor de får fibrer. Med familjer som föredrar mjölkprodukter som innehåller hårda fetter kan det vara bara att titta på bilden av mjuka fetter (bild 34): vilka av dessa hör till familjens vardagsmåltider?

 

WEBBSIDORNA www.neuvokasperhe.fi

-Mer information och tips

Du kan uppmana alla slags familjer att besöka våra webbsidor för att ta del av olika artiklar, bilder, tips och videor som gäller familjevardag, motion eller kost. Genom att klicka runt på sidorna hittar de det som intresserar dem. Ofta rekommenderar hälsovårdare också familjer att läsa någon artikel som är aktuell för dem för att få mer information. Om ni t.ex. diskuterat barnets kräsna ätande på mottagningen, kan du visa för familjen var de hittar en artikel med 10 tips om detta. Eller om en familj som motionerar lite behöver idéer för att öka vardagsmotionen, kan du rekommendera en artikel om motion i naturen (Talvileikit ja eväsretki) eller cirkus i vardagsrummet (Olohuonesirkus).

 

-Om familjen inte är redo/villig att tala om sitt barns övervikt

Ibland kan föräldrarna på mottagningen överraskas av information om sitt barns viktutveckling eller så vill föräldrarna av en eller annan anledning inte tala om saken. Då är det naturligtvis viktigt att respektera familjens beslut och ge familjen tid att fundera på saken. Då kan du berätta för familjen om fliken om barns övervikt på våra webbsidor som ger mycket information och stöd för situationen: där finns t.ex. familjers vanligaste frågor till barnläkare och psykologer samt tips för hur föräldrar kan stödja barns självkänsla och tala om saken med barnet. Också vår webbkurs Ylipainosta tasapainoon om barns övervikt kan vara till hjälp också för dessa föräldrar. Där kan föräldrarna anonymt bekanta sig med hurdan information som finns och hurdant stöd de kan få. Kursen omfattar åtta delar som föräldrar kan avlägga i sin egen takt och även i urval. Varje del innehåller kort faktainformation samt en stor mängd uppgifter som hjälper familjen reflektera över sina tankar och sin vardag och fundera på vad som eventuellt kunde förändras. Du kan också beställa en liten pappersbroschyr om kursen som du kan delta ut till dina familjer: terhi.koivumaki@sydanliitto.fi.

 

Läs också artikeln Lapsen ylipainon puheeksi ottaminen vastaanotolla (på finska)