Vår familjs känslofärdigheter
Det är bra att ha en liten tyst stund mitt i allt vardagsstök.

Vår familjs känslofärdigheter

Det ryms mycket känslor i en liten människa. Det är skrämmande att börja på dagis och främmande människor orsakar blyghet. Storebror är jättebra på ishockey medan lillasyster bara förstör alla lekar. Det är irriterande när mamma säger att vi måste gå hem från parken mitt i pulkaåkningen. På kvällen får alla en kram och en godnattpuss. Genom att lära sig känna igen och hantera dessa och många andra känslor lär sig barnet humörhöjande färdigheter som är till nytta varje dag under hela livet. Det är viktigt att sätta ord på olika känslolägen för barnet. Det hjälper barnet lära sig känna igen känslor och småningom reglera dem.

Alla känslor är tillåtna

Det är viktigt att kunna acceptera och uttrycka ledsnad, irritation och sorg. En förälder får inte vara rädd för sitt barns negativa känslor. När barnet är på dåligt humör behöver hen en vuxens stöd för att känna sig trygg. När atmosfären är accepterande känner barnet att hen är betydelsefull oberoende av om hen är på gott eller dåligt humör. Det är viktigt att tala om känslor när barnet är lugnt och berätta för barnet vad som är tillåtet och vad som inte är det. Varje gång du förbjuder ditt barn att göra något, såsom att i ilska slå någon annan, ska du ge barnet ett alternativ för vad hen kan göra i stället (t.ex. skrika på toaletten eller riva en tidning). Känslorna får utlopp och barnet vill känna att den vuxna tål hens utbrott trots att barnet själv inte vet hur hen ska hantera känslorna. Ibland är barnets vredesutbrott häftiga, och det är bra om föräldern på förhand beslutat hur hen ska handla. Vuxna behöver fundera på vad som är tillåtet i familjen och hur de ska handla. Barnets ilska väcker känslor och reaktioner också hos den vuxna. Det lönar sig inte att försöka uppfostra ditt barn när du själv är arg. Uppfostran och behandling av problem sker när alla har lugnat ner sig. Vi lär oss reglera vårt beteende under hela livet och den vuxna kan fungera som ett exempel också på detta. När du tappat tålamodet är det bra att visa exempel på att du ber om förlåtelse och sätta ord på dina känslor.

Hjälp barnet känna igen känslor

Barn behöver vuxna för att namnge känslor och klargöra orsaker till och följder av känslor. När ni talar om känslor lär sig barnet ord för att beskriva sina känslolägen. Träning i att beakta andras känslor utvecklar också barnets sociala färdigheter och empati.

  • Hjälp barnet lägga märke till olika känslolägen t.ex. när ni läser böcker. Fundera på vilka känslor olika karaktärer känner och hur känslorna får dem att handla. Hurdan är grodan när hen är förälskad? Varför är igelkotten i ramsan ledsen?
  • Kom ihåg att berätta om dina känslolägen. Förklara för barnet varför du är orolig eller glad över något.
  • Enligt samma princip är det också bra att uppmärksamma barnets känslor genom att tala om dem: ”Du verkar vara ivrig att lägga det här pusslet.” Det är dock bra att barnet redan från början lär sig att bara hen själv känner sina egna känslor.
  • Diskutera efter konfliktsituationer vad som hände. Vad kände var och en i olika skeden? Vad gick fel och vad lärde vi oss för framtiden?

Avslappningsövningar som avbrott i brådskan

Det är svårt att njuta av vardagen om du känner dig fysiskt eller psykiskt spänd. Tankarna skenar iväg, du känner dig orolig och har svårt att koncentrera dig. Också barn känner av brådska och den oändliga stimulansströmmen. Det är bra att ha som vana att ha en liten tyst stund mitt i vardagsstöket. Enkla övningar i avslappning och medveten närvaro passar också barn. Sådana övningar kan förbättra koncentrationsförmågan, minska spänning, göra det lättare att hantera skrämmande situationer och underlätta insomning. Träning av medveten avslappning främjar också utvecklingen av känslofärdigheter.

  • Ett enkelt sätt att träna avslappning är att lära sig känna skillnaden mellan spänning och avslappning. Ni kan prova att medvetet turvis spänna och slappna av kroppen. Sinnebilder hjälper barnet; be t.ex. barnet vara en stel robot och sedan rinnande sand. Lär barnet vara lyhörd för hur kroppen känns. Var känns spänning? Hur syns avslappning i kroppen?
  • Lugna ner er en stund kring matbordet före ni börjar äta. Var och en kan t.ex. turvis berätta något som hänt under dagen.
  • Övningar i medvetet utförande av sysslor i vardagen passar bra för barn. Prova att koncentrera er på att äta ett äpple eller borsta tänderna så långsamt som möjligt. Fäst uppmärksamheten turvis på de olika sinnena.
  • Vaggande av ett kärt mjukisdjur till sömns hjälper barnet koncentrera sig på andningen. Lägg mjukisdjuret på barnets mage när barnet ligger på rygg och be barnet följa med hur mjukisdjuret höjs och sjunker med andningen.
  • Lugna barnet till sömns genom att klappa barnet på hela kroppen. Klappa benen, armarna, magen, bröstkorgen och huvudet var för sig. En bekant sång eller nynnande kan också främja avslappning.
  • Prova läsa en avslappnande text för barnet (på finska) t.ex. som en del av kvällsrutinerna.