Hoppa till innehåll
Hem / Prata positivt om mat

Prata positivt om mat

Genom att prata positivt om mat skapar du matglädje.

Kati Kuisma, Kehityspäällikkö ja ravitsemuksen asiantuntija
Publicerat 14.4.2020
Uppdaterad 11.8.2025
Barn är ytterst känsliga för vuxnas inställningar och definitioner. Familjens minstingar håller hård koll på matvanor samt vanor och inställningar kring mat runt omkring sig. Genom att apa efter vuxna tar barn till sig såväl hälsosamma matvanor som den glädje och njutning som är en viktig del av ätandet.
När samtalet kring matbordet är positivt trivs barnet länge vid bordet och uppmuntras att smaka nya smaker. Det känns lätt som ett straff att sätta sig vid matbordet om stämningen kring bordet är spänd. En vuxen som riktar in sig på en avslappnad måltidssituation lyssnar allra först på hur hen själv pratar om mat. Den vuxnas exempel har ännu större effekt än ord.

Det är tillåtet att stoja kring mat. Det blir lätt lika roligt att göra karelska piroger, rulla semlor och blanda sitt livs första kakdeg som att hoppa på en trampolin. När ni stökar i köket tillsammans bekantar sig barnet entusiastiskt med hur olika råvaror känns och doftar. Gör inget stort nummer av stök, utan ta hand om det senare. Ätandet kan också bli roligare om ni t.ex. kallar vispgröt prinsessgröt.

God mat är ett vardagligt glädjeämne!

 

Tips för att skapa en angenäm måltidsstund

  • Positiv respons uppmuntrar. Ge barnet uppmärksamhet samt beröm och tacka hen för att hen försöker och lyckas.
  • Låt barnet delta i matlagningen så mycket som möjligt enligt sina färdigheter. Då uppenbarar sig maten inte bara färdig på bordet, utan det är något barnet och den vuxna skapat tillsammans. Det är viktigt för barnet att känna att hen är en uppskattad deltagare.
  • Lättsamt prat och skämtande uppmuntrar barnet att orka stanna vid matbordet utan att krångla.
  • Uttryck din glädje över maten genom sinnesupplevelser och uppmuntra också barnet att hitta starka färger och saftiga smaker på tallriken. Fundera tillsammans varifrån maten kommer och grubbla över hur bananer ser ut när de hänger i träd.
  • Kontinuerligt tillrättavisande gör det svårt att njuta av måltidsupplevelsen och samvaron. Allt går inte alltid som i läroböckerna, men nästa gång går det säkert bättre igen.
  • Det är onödigt att truga, be och hota kring matbordet. Om maten inte smakar, kan barnet sitta vid bordet som sällskap och äta vid nästa måltid. Det är inte roligt för någon att äta med tvång eller under påtryckning.
  • ”Det är jättebra att du övar på matmod”. ”Det var toppen att tomaten redan fanns på din tallrik.” Alla måste alltid få en ny chans att tacka nej eller fatta mod, trots att den erbjudna maten inte skulle ha smakat förra gången. Det tar tid och kräver ihärdighet att vänja sig vid nya smaker.

Läs nästa