Skärmtid

Skärmtid syftar på den tid som spenderas framför olika skärmar (telefon, tv, dator, surfplatta, konsolspel). Det är bra att diskutera den dagliga skärmtiden tillsammans med barnen och komma överens om familjens exakta gränser för användningen av apparater. Det är svårt att ge en exakt rekommendation för skärmtid, eftersom telefonen t.ex. för skolbarn är en del av kontakten med vännerna. Var lyhörd för ditt barn och våga begränsa användningen vid behov. En del barn går lättare på högvarv av att använda digitala apparater. För barn under skolåldern är det bra att begränsa skärmtiden till högst två timmar om dagen, så att dagarna innehåller tillräckligt med aktiv motion och social interaktion.

Ingå ett skrämavtal och våga sätta gränser

Ett skärmavtal för hela familjen gör det lättare att följa gränserna. I avtalet kan ni t.ex. skriva hur länge man får spela per vecka, vilka dagar man får spela eller var telefonerna förvaras på natten. Ni kan t.ex. komma överens om att telefonerna laddas på hallbordet under natten. En förälders uppgift är förutom att sätta gränser även att målmedvetet och konsekvent hålla fast vid de överenskomna reglerna. Då lär sig barnet förstå att avtal ingås för att de ska följas. Om ni t.ex. kommit övers om att telefoner inte får användas vid matbordet, är det viktigt att som vuxen fungera som exempel och också själv handla enligt reglerna.

Lär er tillsammans iaktta hurdana symtom överanvändning av skärmar orsakar barnet. Ständiga vredesutbrott på grund av att skrämtiden tar slut eller att tankarna bara kretsar kring spelande eller sociala medier kan vara tecken på att barnet går på högvarv på grund av alltför mycket skrämtid. Huvudvärk, irritation, oro och sömnproblem är också symtom som varnar om att det är dags att minska skärmtiden.

Berätta för barnet om eventuella symtom, regler och emotioner: ”Nu ser jag att du blir irriterad när du inte får spela/se på surfplattan, men emellanåt är det bra att låta hjärnan vila och hitta på andra lekar.”, ”Så här sent kan du inte längre titta på program för snart måste du lugna ner dig för att kunna somna. Då är du inte trött i skolan imorgon.”. Barnets hjärna behöver tid att återhämta sig från den digitala stimulansen.

Läs också: Skärmavtal för familjer och Peliaika (på finska)

Var intresserad av barnets användning av skärmar

Digitala apparater för också med sig mycket gott. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan snabba kontakter och bilder. Spel kan främja barns språkliga utveckling, förbättra problemlösnings­förmågan och utveckla den visuella intelligensen. Fullständiga förbud leder till att barnet går miste om fördelarna med apparaterna. Gränser som sätts med sunt förnuft och öppet intresse för teknologins möjligheter och barnets användning av apparater räcker långt.

Tips:

• Dela upp skärmtiden i mindre delar. Flera timmar i sträck framför lysande och blinkande skärmar belastar barnets ögon och hjärna.
• Ingå ett skärmavtal för er familj och sätt upp det på ett synligt ställe. Ett tydligt avtal kan leda till att ni inte varje dag behöver ha samma diskussion om huruvida barnet får spela och hur mycket.
• Bekanta er med internet och spelens och de sociala mediernas värld tillsammans. Visa intresse för barnets användning av apparater och vägled barnet i hur man beter sig på nätet. Ni kan skapa barnets första användarnamn tillsammans.
• Håll dig uppdaterad om vad barnet tittar på eller följer på skärmen och vad barnet skriver på nätet.
• Du kan t.ex. ställa in spärrar eller tidsbegränsningar för barn på telefonen eller datorn.
• En äggklocka som ringer är ett tydligt tecken för barnet att speltiden är slut.
• Kontrollera i vilken ställning barnet använder surfplattan och smarttelefonen. Huvudvärk är en naturlig följd om ryggen är krökt och axlarna ihopsjunkna.
• Hjälp barnet hitta på annat att göra själv och tillsammans med kompisar.

Ytterligare användbar information om ämnet finns t.ex. i guiden Barn och media som producerats av Nationella audiovisuella institutet (KAVI), Aikakausmedia, Lastenlinkit.fi, Finlands Lionsförbund, Mannerheims barnskyddsförbund och Kommunikationsverket.