5. Hjälp med vardagens måltider
Ni kan fokusera på en del av vägen eller titta på alla avsnitt. Vägen består av 9 delar där ni kan fundera på frågor som gäller just er familjs vardag.
Det är naturligt att barn går i genom olika stadier med mat. Vissa barn är naturligt modiga kring mat, andra är mycket försiktiga och selektiva. Eftersom ätande är en så stor del av barnfamiljens vardag, är alla sätt att underlätta dessa utmaningar ofta välkomna.
Vad innebär det att äta bra?
God mat är en blandning av smaker, näringsämnen, sociala situationer, begär och tidtabeller. Det finns ofta många sorters ätare i familjen – en är finsmakare, för en annan är maten energipåfyllning, och en tredje vänjer sig långsamt vid smaker.
- Regelbundenhet
Klara måltider hjälper att hålla rytmen på dagen och kontrollera begär, hetsätning och portionsstorlekar. Det är bra om barn och vuxna äter 4–6 måltider om dagen.
2. Mångsidighet
Att välja maten så att den är varierad och av god kvalitet säkerställer de nödvändiga byggstenarna och en utvidgning av smakvärlden.
3. Måttfullhet
Mängden mat är lämplig för dig. Att känna igen mättnad och hunger är färdigheter som man kan öva på.
- Flexibilitet
En flexibel och okomplicerad inställning till mat är juvelen i matfostran. Inga absoluta eller rigida regler (till exempel uppdelningen mellan hälsosamt och ohälsosamt).
5. Socialt
När det är naturligt att äta i sällskap och atmosfären är positiv, kombineras måltiden med positiva upplevelser, barnet får stöd för sina val av mat och man kan diskutera det man upplevt under dagen.
6. Njutning
Alla har rätt att njuta av mat- och smakupplevelser. Njutning är lättare när punkterna 1–5 är i balans. Då behöver man inte känna skuld över enstaka undantag.
Hur skulle du bedöma din och ditt barns relation till mat?
God kost är en omfattande helhet. Som förälder kan du göra en linjeövning ur synvinkeln för ett barn i skolåldern eller dig själv. Fundera med hjälp av linjer:
- Vad är bra med vår familjs matvanor och ätande?
- Hur relaterar vi till mat?
- Vad är tillräckligt bra? Behöver vi sikta på 10 eller är det ibland till och med en nackdel?
Då det gäller måltider för ett barn under skolåldern är det bra att fylla i Stjärnan för barnets ätande och måltider, som kan användas för att fundera på vilka delområden i barnets måltider som fungerar bra och vilka som är utmanande. Stjärnan är också bra att använda vid diskussioner med småbarnspedagogikens och rådgivningens personal och komma överens om hur barnet ska stödjas.
Gott!-uppgiftssida
Syftet med Gott!-sidan är att lyfta fram flera perspektiv på mat och ätande med hjälp av frågor. Du kan också fylla i sidan med ett mindre barn genom att intervjua det.
- Vilken sorts mat gillar jag att äta?
- Hur är det med mina föräldrar?
- Vilka slags smaker har jag lärt mig att smaka på under senaste tid?
- Kan jag redan laga lite mat själv?
- Vilken är den bästa hushållsapparaten i vårt kök?
Hur övar man på att känna igen hunger och mättnad?
Alla har inte lika lätt att känna igen den naturliga känslan av hunger och mättnad – man är alltid hungrig eller aldrig hungrig. Vissa vill äta hela tiden och andra kan knappt stanna upp för att märka hungern och lugna ner sig för att äta.
Bilden Känn igen kroppens meddelanden kan hjälpa vid diskussioner med barnet.
Diskutera tillsammans med hjälp av bilden, till exempel:
- När blir man vrålhungrig? Hur känns det? Hur mår man då?
- Hur känns det att vara lämpligt mätt i magen?
- Och hur känns det när man har ätit för mycket?
- Vilken är en bra mängd att äta om man är väldigt hungrig?
Om ditt barn alltid brukar äta mycket kan du se tipsen i avsnitt 9 Mättnad och portionsstorlek – behöver man begränsa ätandet? På grund av övervikt hos barnet eller svårigheter att reglera mättnad kan man som förälder behöva fundera på hantering av mängden mat. I dessa situationer är det särskilt viktigt att fokusera på att fostra en flexibel och god relation till mat, så att relationen till mat inte förvrängs.
Vill barnet inte äta grönsaker?
Grönsaker, frukter och bär har en nyanserad smakvärld och kräver mod att äta. Sött, syrligt, surt och bittert. Rått, moget, mjukt och knaprigt.
- Lekfullhet och lite skoj kan inspirera ett barn att bekanta sig med grönsaker. Kolla in våra tips för frestande frukter och grönsaker!
-
Tips för att skapa en angenäm måltidsstund: Prata positivt om mat.
Matmodet växer med alla sinnen
Matmod är en färdighet som kan övas. Låt ditt barn delta och utforska mat med alla sina sinnen:
- känna, tärna, lyssna och lukta.
- man behöver inte smaka. Du kan fråga, “Vågar du ge den en puss?”
- beröm och uppmuntra för allt som går i rätt riktning.
Kinkar barnet med maten eller äter selektivt?
Det är vanligt att barn äter selektivt och är små i maten, och de flesta barn har en naturligt selektiv inställning till nya livsmedel, särskilt mellan 2 och 6 års ålder. Detta är helt normalt. Mod kring mat utvecklas för många med tiden och genom mild upprepning.
-
- Ett barn som är litet i maten kan äta mångsidigt, men portionerna är mycket små. Detta är inget problem om barnet växer och utvecklas normalt på sina egna tillväxtkurvor.
- Ett kinkigt barn, det vill säga ett barn som äter selektivt, gillar inte att smaka på nya smaker eller ny mat. Läs 10 tips för kinkighet och selektivt ätande.
- För barn som är små i maten är det bra att fästa uppmärksamhet vid en regelbunden måltidsrytm och kvaliteten på mellanmålen. Ofta kan ett barn som är liten i maten äta en portion av samma storlek vid huvudmåltiden och mellanmålet, så kvaliteten på mellanmålen kan spela en större roll för kosten under dagen.
Matglädje genom att prova tillsammans!
Mat är ett glädjeämne och man behöver inte alltid ens äta för att ha roligt
- Många problem med ätande löses genom att bli bekant med mat på andra sätt än genom att smaka. Barn är nämligen skojiga, eftersom de äter det de tycker om, gillar det som är bekant och blir bekanta med det som ofta erbjuds😃
- Det är bra att lära känna mat med alla sinnen, tärna, blanda, laga, baka, testa eller till och med leka!
- Uppmuntra ditt barn att delta i planeringen av veckans måltider och mellanmål. Leta efter roliga recept tillsammans.
- Du behöver inte bli entusiastisk över att laga mat tillsammans med ditt barn varje dag, men ibland är det värt att stå ut med röran och släppa taget!
Godsaker som en del av en flexibel relation till mat
För ett barn underlättas utvecklingen av en flexibel relation till mat när maten inte är tydligt indelad i hälsosam eller ohälsosam, och godsaker är en naturlig liten del av kosten. För vissa är självreglering när det gäller mat och godis enklare, medan andra behöver mer hjälp med det.
- Du kan berätta för barnet att det finns vardagsmat som kan ätas i stora mängder varje dag, och mat som äts i mindre mängder eller i speciella situationer.
- En flexibel inställning betyder inte att man obegränsat eller kontinuerligt äter godsaker.
- Du ska inte göra ett nummer av godsaker eller använda dem som belöning. Föredra att äta tillsammans och låt godsaker vara en trevlig sak. Delade godbitar hjälper att lära sig rätt portionsstorlek.
- Fullständiga förbud mot exempelvis sötsaker kan öka barnets intresse för dem och orsaka skuldkänslor om de till exempel äter dem hos en vän, eller så kan de hemlighålla vad de äter.
-
- Varje familj har olika praxis för godsaker, och det är bra om de vuxna att ha en gemensam linje i frågan. Med skolbarn är det till exempel bra att komma överens om användningen av egna pengar på eftermiddagarna.
- Ge barnet tid att lära sig nya vanor. Till exempel hindrar enstaka stunder med godsaker inte att man lär sig nya färdigheter. Imorgon är en ny dag att öva.
- Kom ihåg att alla har rätt att njuta av mat och äta gott ibland – oavsett vikt och storlek.